Yours truly (i mitt senaste tillskott till sweatshirt-samlingen)
HEJ GULLISAR.
Förhoppningsvis har ni en piggare helg än jag – jag är sååå sjuk. (Haha, dramatic much?)
Det är SÅ FRUSTRERANDE när det är så UNDERBART väder och det enda jag vill göra är att sticka ut på jättelånga promenader och (aningens kortare) löprundor, men knappt lyckas ta mig till och från Willys utan att kallsvettas.
Är så rastlös samtidigt som jag är trött… och obviously oerhört självömkande.
Bahahahhahah. Behövde bara få lite gnäll ur mig. VIDARE!
Det är ABSURT att vi snart kan checka av april i kalendern. 😍 Under de inledande månaderna av året såg jag fram emot april med en nästan barnsligt naiv otålighet, inte för att våren kommer etc etc (det gör den ju varje år), utan för att i min Year ahead spread så var månadskortet för april Döden. Vi snackar tarot nu alltså, ifall ni inte hänger med. 🤓
Det första jag lärde mig när jag skaffade mina tarotkort var att kortet Döden är – åtminstone i mina ögon – inte något som automatiskt är dåligt eller skrämmande. Snarare tvärtom. Enkelt uttryckt så står det för avslut. Avslut och förändring, transformation.
Of course, this card means much more than literal physical death. We see the Death card and realize that some situations in our lives are beyond hope of having life breathed back into them. Relationships decay, friendships dissolve, careers are vanquished. Habits, thought patterns and beliefs are laid to rest.
– Carrie Mallon
Och let me tell you: När du är väldigt ledsen och sitter med ett trasigt och hopplöst hjärta i januari, då ger det en känsla av tröst och hopp att se att i april… där väntar ett avslut och en förvandling.
Om vi ska dröja kvar vid lite mer djupgående reflektion en kort stund här, så har jag på senare år insett att tydliga avslut är och har alltid varit viktiga för mig. Känslan av att sluta cirklar och/eller sätta punkt och gå vidare ger mig den mest tillfredställande känslan; den som gör att man sover gott om natten. Om jag måste välja mellan att låta något rinna ut i sanden eller klart och tydligt dra ett streck över det så väljer jag utan tvekan alltid det senare.
Sometimes we choose our endings, but often they are unceremoniously forced upon us. We can try to deny, we can cling to situations even as they are rotting before us. But no amount of wishing and will-power can counteract the sweeping force of Death.
– Carrie Mallon
Det finns dock en uppenbar baksida till det: När det gäller relationer så är den andra parten inte alltid av samma åsikt, vilket gör att det från deras sida uppstår en konflikt. Med andra ord så har jag förstått att det inte spelar någon roll hur hänsynsfullt och diplomatiskt jag försöker uttrycka mig när det kommer till sådana situationer: Ibland såras känslor och stolthet även om det är exakt det man försöker undvika. Ärligt talat vet jag inte hur man ska komma runt det.
För ett tag sedan lärde jag mig att Döden är det ena av mina två ”birth cards”, tillsammans med Kejsaren. Makes sense!!
Går även ihop med min totala Tvilling-personlighet: ”Death and The Emperor have in common the qualities of polar absolutes”. (Om du vill veta dina birthcards kan du ta reda på det här.)🔮
There is wisdom in respecting closures, and even embracing them. After the hollowness of winter comes the regeneration of Spring. After one chapter comes the next. We see these cycles repeated throughout nature, the universe, and our own psyches. Infinite deaths make way for infinite transformations.
– Carrie Mallon
Hah! Om ni inte bryr er ett jota om sånt här: SORRY NOT SORRY.
ANYWAYS:
På torsdag åker jag och Matilda till Paris. EEEEEEEEEEEK. Såatteehh det är ju tur i oturen att jag är sjuk nu. (Upprepar detta för mig själv som ett mantra.)
JAG LÄNGTAR SÅÅÅ MYCKET. 💖🌸💐
