Storyn bakom en låt.

Det är intressant hur ens intryck av en låt kan förändras när man förstår historien bakom, på gott och ont.
En låt som jag nyss förstått den riktiga innebörden av är Dixie Chicks´ Not ready to make nice.
Jag har ju vetat om att de fick mycket skit för något som sades i samband med 11:e september-attentaten, jag har till och med sett bitar av den där dokumentären som handlade om hur de blev… ja, mobbade av patrioter, kan man väl säga (för att förenkla det hela) – och ändå föll inte bitarna på plats för mig, trots att jag har lyssnat mycket på låten genom åren. Så läste jag om tiden efter attentaten i Madonna-biografin och plötsligt så föll bitarna på plats.

Den kvinnliga countrygruppen Dixie Chicks blev föremål för en hatkampanj när deras solosångerska Natalie Maines fördömde Bush genom att säga: ”Jag anser att presidenten struntar i de åsikter många amerikaner har, och att han dessutom har gjort att det bildats en klyfta mellan oss och resten av världen.”

Som följd av det drabbades bandet av dödshot och många radiostationer vägrade att spela deras musik. De miste också en stor del av sin countrypublik. Man kallade dem för ”Dixie Sluts”, ”Traitors” och ”Saddams angels” och sade åt dem att ”hålla käften och sjunga” (shut up and sing).

(. . .)  Månaderna gick och kampanjen mot Dixie Chicks visade inga tecken till att mattas. I maj (2003) sparkade en radiostation i Colorado två discjockeys som trotsat bannbullan och spelat Dixie Chicks. Det buades på Academy of Country Musics prisutdelningsceremoni i Las Vegas när gruppens nominering i kategorin årets underhållare tillkännagavs. Priset tilldelades Toby Keith, en av gruppens argaste kritiker. Sedan vägrade det amerikanska Röda Korset att ta emot en donation på en miljon dollar från bandet. Maines sade: ”Jag kanske är ensam i hela landet om att tycka så här, men jag förstår inte varför man måste vara patriot. Varför? Av vilken anledning? För att det här landet är vårt land? Varför?”

  Även om Dixie Chicks förlorade många fans på det här viset fick de samtidigt en ny publik. ”Jag har hellre en mindre publik med riktigt coola människor som fattar vad vi vill säga” sade bandmedlemmen Martie Maguire, ”än folk som har oss i sin bilstereo tillsammans med Reba McEntire och Toby Keith.

– ur ”Madonna” av Lucy O´Brien 

Jag känner mig nästan generad över att jag tänkt på den som en ”vanlig” låt om kärleksrelationer (typ), när den i själva verket handlar om att de inte är redo att glömma hur de behandlades och smutskastades under en väldigt lång tid – allt bara för att de vågade yttra en åsikt som i ett ”europeiskt” par öron inte låter särskilt farligt alls. De är lustiga amerikanarna på det sättet, med sin patriotism. Jag förstår Dixie Chicks. Låten är skriven (2006) bara tre år efter det hela startade, men jag skulle nog fanemej fortfarande ha svårt att ”make nice”.

… how in the world can the words that I say send somebody so over the edge that they write me a letter and say that I´d better shut up and sing or my life will be over?


I´m not ready to make nice, I´m not ready to back down: I´m still mad as hell and I don´t have time to go round and round and round
It´s too late to make it right, I probably wouldn´t if I could cause I´m mad as hell and I can´t bring myself to do what it is you think i should.

Forget sounds good.
Forgive… I´m not sure I could.
They say ”Time heals everything” but I´m still waiting.



Förstår ni vad jag menar? Eller har ni varit mer insatta än en n00b som jag hela tiden? 😉

1 reaktion på ”Storyn bakom en låt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *