Another day, another selfie

another-day-another-selfie
Heeeeeej!
Ojojoj. Jag vet. SOM ni har saknat mig. Undrat var jag hållit hus. ”Varför bloggar hon inte?”, ”Har hon dött?”, ”Har hennes internetleverantör, telefonoperatör och skolnätverk kollapsat på en och samma gång?” och så vidare.
Men nejdå. NI KAN SLUTA OROA ER! Jag lever i allra högsta grad! Såpass att jag faktiskt inlett årets julbloggsäsong redan, lite sådär försiktigt (fast ändå inte försiktigt alls, faktiskt). Så det, plus att vi jobbar med ett projekt i skolan har gjort att jag helt enkelt inte haft tid att uppdatera er om mitt spännande, händelserika liv (…).

Men ja. Ovan ser ni som ett potpurri av vad veckan bjuckat på. Från den första bilden som illustrerar vårt missnöje när vi måste vänta på att kaffet bryggs i skolans restaurang vid 10-rasten (det ska vara preppat och klaaaart!!!), med ett härligt svoooschande genom eftermiddagsboost, soluppgångar, ett festligt (rent genialt) instagramkonto, lunchpaus i projektjobb, kattgos, ännu mer projektjobb, löpning, häng med systrar och gullungar, lördagsmorgon med katter och frulle till en rafflande final idag med kaffefestival på Mosebacke med lilltrollet.

En bra vecka, sammanfattningsvis. Alltså… En bra vanlig vecka. Den har haft en hög lägstanivå, så att säga. Imorgon flyttar Julia tillbaka till Örebro och det tycker jag är rövigt för det har varit så himla fint att henne på så nära håll hela sommaren. ♥

Okej. Hej.

It’s official!

Moaaaaahohahuu…

Det är INTE utan lite ångest jag skriver det där ”jag flyttar-inlägget” på dearjessies.blogspot.com, men det är med pirr i magen. Jag har verkligen velat fram och tillbaka om jag ens skulle byta portal eller om jag bara skulle peka den bloggen till domännamnet. Jag gillar verkligen blogger och har absolut inte haft något problem med dem – bortsett från en del trix och fix som inte vill sig när det kommer till det rent visuella, alltså html och css:en. Samtidigt så har jag  jobbat en del i wordpress nu och börjar faktiskt känna mig bekväm i deras mjukvara eller vad man ska säga… Så till slut (igår!!) så bara kände jag att JAG KÖR! JA BA KÖÖÖUUR! Men efter fyra år på blogger känns det allt lite sorgligt… SOM TUR ÄR så är ju heeeela arkivet från den bloggen överfört hit, så egentligen är det ju inget som jag lämnar bakom mig. Om jag saknar blogger för mycket så kan jag trösta mig med att julbloggen ligger kvar där, och jag trooor åtminstone att den ska få fortsätta göra det. Hehe, vi får se hur det här går, liksom.

Vissa detaljer kan komma att ändras här, ni kan väl hojta till om det är något som verkar heeeelt koko… eller typ… är fult, eller så. En grej som jag är medveten om är att om ni läser på en surfplatta (i a f iPad mini) så syns inte headern ordentligt. Har inte riktigt haft tid att klura ut varför än. Dessutom så syns det inte när jag har markerat för att få fet text! Mystiskt.

I och med överföringen från blogger till wordpress så är det lite hejsansvejsan med typsnitt och så i inläggen – även det är oklart varför. Så är det i alla fall. Jag hoppas ni har överseende med sådant nu i början!  Fick ingen studiero förrän jag åtgärdat det. Nu jävlar ser det ut som jag vill!! 😀

Gose

 

Nu måste mamma plugga upphovsrätt, toodles my loves!

Mystisk trafik.

De senaste veckorna så är det två jättegamla inlägg (från 2011) som har poppat upp som mest lästa till och från. Det är verkligen två superrandom sådana dessutom, de handlar inte om något speciellt liksom utan är bara två typiska vardagsinlägg.
Sådan här trafik gör mig nervös. Jag tänker att antingen så är det någon slags spamgrej som styr trafik till bloggen, vilket jag inte vill (jag vill såklart att min statistik ska vara ärlig och visa riktiga personer som faktiskt läser bloggen) eller så är det någon som har länkat till en bild från inlägget som kommer upp på google (det ser ut som om det är tyska google i trafikrapporten?!), vilket gör mig illa till mods eftersom båda inläggen innehåller fåniga selfies av mig och jag då blir extremt självmedveten och ängslig. Typ ”är det någon som skriver dumma saker om mig någonstans?”, ja ni vet. En släng av vår moderna världs internetbaserade paranoia, helt enkelt.

Det stör mig bara, kort sagt. Jag vill GÅ TILL BOTTEN med detta. Haha.

Tidsstämpel? Jaa… precis.

Alltså. Jag tog mig lite vatten över huvudet och fixade en grej i bloggens kod… som var jättedålig! Får se hur jag gör med bloggdesignen, har inte riktigt tid att fixa med den nu. Gah.

Så jaa… Ni kan ju glädjas över att det är datumstämpel (och tid) på ALLA inlägg nu, inte bara ett per dag… Men ni kan ju låtsas som att det inte alls ser rörigt ut! Meeheheeee…

bild via weheartit

Bloggcrush: Tea Talk aka Chelsea Bird

En av mina senaste upptäckter i bloggdjungeln är denna tjej. Det finns mycket jag gillar med bloggen, främst dessa utan inbördes ordning nämnda grejer:

– Obviously: NAMNET på bloggen. You had me at tea!

– Hennes HÅR! (enligt hennes FAQ så har hon inte klippt det sedan hon var 12-13 år, så jag börjar väl bara spara då… C ya när jag är typ 40?)

– Att hon bor i Arizona. Det ser så mysigt ut på bilderna hon lägger upp. Dessutom är jag svag för lite större bloggar som inte ”utspelas” i någon typisk storstad överlag.

– Hon döper inlägg med TayTay-texter! Eller ja okej, ett åtminstone.

– Hon gifte sig med sin kille sedan 7 år tillbaka i january och det var (om bilderna förtäljer sanningen, vilket jag tror) såååå fint och får mig att längta så himla mycket till den dagen det är vår tur!

– Hon har också en Anthro-monogram mug! = bra smak. Hehe.

– Hon har en inspirerande och avslappnad klädstil som faktiskt går att applicera på en själv, i vardagen.

Det är en mysig blogg helt enkelt. Så om ni, som jag, har svårt att hitta nya favoriter så är detta ett tips!
Toodles!

Fascinerad.

Tack vare Bloggkommentatorernas inlägg så hittade jag till den här dockskåpsbloggen. Ja, korrekt: DOCKSKÅPSBLOGG! Alltså. Jag har verkligen inte tid att sitta och scrolla sida upp och sida ner på en blogg just nu, men jag har svårt att slita mig. Visst får man lust att sitta och möblera och pyssla själv?
Nu är just irl-dockskåp absolut inte något som jag kan se mig själv ha som hobby, men The Sims-spelen är ju faktiskt 2000-talets dockskåp. Minst hälften av det roliga är ju att bygga och inreda husen.
Jag KAN dock föreställa mig mina psykbryt när inget blir som jag vill om jag skulle ge mig på pyssel av den kaliber som Yvonne gör. Japp. För min inre syn ser jag nu mig själv, hysteriskt skrikande med tusentals små halvfärdiga (och fula) möbler i miniformat runt omkring mig.
Nä. Jag låter proffspysslarna göra det. Och så kan jag storögt läsa deras bloggar istället.

Sol! Och några tankar om stoppning på soffor.

God morgon buddies!
Tänk vad lite solsken kan göra med energin och humöret. Jag känner mig helt salig just nu. För en liten stund sedan stod jag på balkongen, hade öppnat en del av inglasningen och stod och lutade mig mot räcket med ett sådär lyriskt leende upp mot himlen – ni vet precis vilket jag menar. Svenskens-första-sol-på-året-leendet. Oh yes, that’s a thing!
Helst ska man krama om en mugg med kaffe eller te i händerna också, men vi får se om solen är kvar när jag gör min nästa kopp te om en stund. 😉

skärmklipp från Blondinbella
På tal om något helt annat så läste jag på Blondinbellas blogg igår om hennes soffjakt och att de nu hittat sin soffa. Då passade hon på att stånka lite över att ha en dunstoppad soffa och eftersom jag är så förälskad i vår nya soffa – som ju har fjäder/dunstoppning så är jag tvungen att säga att jag inte håller med henne där. Det är klart att det beror på vad man föredrar – en fastare eller mer mjuk soffa. Personligen så tycker jag ju att Oxford delux:en är exakt så som jag vill att en soffa ska vara – både fluffig, härlig att sjunka ner i men ändå inte sådär mjuk att den blir missformad eller omöjlig att komma upp ur på en gång. Men så har den ju varit min drömsoffa i flera år också… Och jag har inga problem med att puffa kuddar någon gång i veckan! Snarare så är det ju som terapi! Haha.
Oxford delux, Howard-soffa, Mio, tyg Theo grey
Varje dag tycker jag dock låter lite överdrivet. Men det beror väl iofs på kvalitén på soffan. Jag puffar till våra kuddar efter behov, men försöker puffa till dem allihop på helgen. Det tar max fem minuter och med en så snygg soffa så är det ingen betungande uppgift. 😀
Med andra ord: Låt ICKE fröken Löwengrip påverka ert val av soffstoppning i framtiden, haha. 

Mul och ful-torsdag

Men alltså. Jag avskyr att vara den som beklagar sig över vädret, men nu känns det verkligen som om det här grå mulet med dimma och sura vindar har varit här liiite för många dagar på rad. Det känns som att man blir genomskinlig till slut av brist på riktigt dagsljus.
Oh well. Som ni kanske ser så håller jag på och meckar lite med designen på bloggen. Känner att jag behöver lite förändring för att hitta lite inspiration igen.

Nu får det dock läggas åt sidan, för nu måste jag återgå till le studier. Smell you later!

bild via weheartit

Åh du lilla blogg,

vad jag tycker om dig. Och er som läser den! Förlåt att jag bloggat lite dåligt på senaste. Det händer inte så jäkla mycket liksom, såhär i början av kurserna är det så mycket att styra upp, komma in i och skapa rutiner till som tar upp all ens tankeverksamhet. Och när jag väl avslutar för dagen så är det skönt att stänga av datorn och pyssla med annat, eftersom jag då har suttit där hela dagen. Ni vet.
Men nu börjar det strukturera upp sig lite, så förhoppningsvis blir jag lite mer kreativ här igen. Bare with me!
Nu… så är det dock dags för te. Tjing tjing!♥

Jag är kär i Aviary´s nya filter-set ”Vice”. Så jag bjuckar på 4 nästan exakt likadana selfies enbart för att få visa dem. Moahaha.