En insta-favvis

happilygrey på instagram är nog min bästa fashion-inspo alltså (i synnerhet eftersom Margaux Lönnberg sällan postar outfit-selfies längre). Hon har en blogg också, men jag har aldrig läst den utan hittade henne och följer henne enbart på insta.

Iaf! Jag fastnade liksom för att vi har lite liknande stil, bara att hon har en JÄTTEMYCKET dyrare variant, såklart. Men det där rufstufsiga, stundtals pojktuffa jeans och tshirt-stilen, stundtals superflickiga boho-romantiska viben är något jag känner igen mig i. Bilden som ledde mig till hennes konto för ett år sedan var en med henne iförd en lång, svallande kjol matchad med en collegetröja aka min älsklingskombo.Ja. Ni hajar ju.
happily-grey

BÖÖÖHH.

Idag väger jag ett kilo mer än vanligt pga VÄTSKEANSAMLING. Tjohooo. Gotta love that MENSTRUATIONSCYKEL.????????

2016-03-10 11.03.32

Något jag har lärt mig är att sådana här dagar, när jag känner mig SUPERFUL (andra kul grejer med ägglossning: Acne-attack, omväxlande supersugen på sött och salt, ont i nacken, huvudvärk) så hjälper det att, trots att det känns som ett fucking mission impossible, göra mig iordning och piffa till mig. Ie fixa håret, sminka mig, ta på mig något annat än de där t-shirtarna som jag har när jag bleker håret. Det är lite som att man genom att lura ögat att man är snyggare än man egentligen är så lurar man den där lilla grejen man har i knoppen också (hjärnan). Det är ju ändå något som är HELT JÄVLA MAGISKT med att vara tjej – om vi nu tvunget och ofrivilligt ska påverkas av utseendehets under hela vår uppväxt så kan vi åtminstone använda våra kunskaper till att gå från vattenlik till sjöjungfru på en halvtimma i badrummet. Vad kan killar göra när de har fula dagar? På sin höjd dra på sig något snyggt och hoppas att omvärlden ska fokusera på det istället för deras bakissvullna plyte eller dylikt.

Jag läser Caitlin Moran’s ”Konsten att vara kvinna” för andra gången just nu. Första gången jag läste den var i Italien. Jag var EN ANNAN PERSON (herregud, mycket VERSALER idag. Det är för att jag KOKAR inombords – på gott och ont, bör inflikas – pga *hänvisar till inläggets inledning*?) då. Ett annat skede i livet, en annan roll i livet, en annan livssyn. Jag roades av den. Tyckte den var vettig. Drog uppriktig lärdom av den. Men nu upplever jag samma känsla av att läsa samma bok, fast ändå inte ALLS samma bok som jag upplevde när jag läste om ”Glaskupan” i höstas (och den har jag läst betydligt fler än två ggr, som ångestladdad tonåring). Nu tycker jag att den är VETTIG. Alltså. Allt hon säger är så SJÄLVKLART för mig nu. Älskar Caitlin Moran.
Har ni inte läst ”Konsten att vara kvinna” – GÖR DET!! GÖÖÖÖR DET! Den är skitkul! Smart! Och sätter ord på så mycket tankar som du säkerligen burit på men inte kunnat få ur dig ordentligt!

”Do you have a vagina? And do you want to be in charge of it?
If you said YES to both, then congratulations – you’re a feminist!”
– Caitlin Moran