En underbar gammal vän

Jag har inte läst en fysisk bok på över ett år, vilket är HELT HELT SJUKT egentligen, med tanke på hur mycket jag faktiskt uppskattar att ha en bok tillhands. Men jag skaffade BookBeat i början av förra året, vilket är guld värt när man pendlar, och det gjorde mig liksom lite bekväm.

På senaste tiden har jag saknat att läsa, inte bara lyssna, och jag visste precis vad jag var sugen på.

Det är sommartider = jag börjar automatiskt att sakna mina älskade Marian Keyes-karaktärer. Så nu på morgonen gick jag till min bokhylla och tog fram mitt tummade, solblekta och välbläddrade exemplar av ”En oväntad semester”.

Jag har tjatat om den här boken SÅ MÅNGA GÅNGER förr, men den är värd alla lovord. Den – tillsammans med i princip alla Marians romaner – blir nästan bättre för varje gång jag läser den, jag ser nya nyanser i den svarta humorn och förvånas ibland över att jag har större empati för karaktärer som jag tidigare avfärdat.

Om jag skulle hisspitcha den här boken så skulle det bli något i den här stilen:

Rachel är en 27-årig irländska som bor i New York i mitten av 90-talet. Hon gillar att festa och har lite svårt att få livet att falla på plats, som alla andra. En kväll blir det lite mycket av både kokain och sömntabletter. Hennes rumskamrat lyckas inte väcka henne morgonen därpå och misstar en dikt Rachel skrev när hon var hög som ett hus, om en snattare som ”inte kan ta mer” och får samvetskval, som ett självmordsbrev. Plötsligt är Rachel klassad som en missbrukare och hon ger efter viss kamp upp sina försök att övertyga familj och vänner om motsatsen och låter sig läggas in på ett behandlingshem på Irland. Hon behöver ju trots allt vila lite, så varför inte ta chansen när den erbjuds?

Om du inte läst den: GÖR DET!!! Och om du har det: Dags att läsa den igen!! 😍🤓

🌈 | No one is You | That is your power | ⭐️

Musik:
Kyla La Grange – Violet Blue 💜💙
Axwell^Ingrosso – More Than You Know (jag stör mig på att den är som en alternativ version av deras Sun is shining, men jag gillar den likt förbannat) 🎉
Carly Rae Jepsen – Your type 🎀

Boktips: 
Drew Barrymore – Wildflower (Tips-tips: Ljudboksversionen läser Drew själv. Jag vågar påstå att det höjer underhållningsvärdet en extra nivå… Well, duuuh. Men ni fattar.) 💁🏼🌻
Cat Marnell – How to murder your life (samma här: Författaren själv läser boken. Och det är något av det mest underhållande, mörkaste och ärligaste jag läst/hört på SÅ LÄNGE.)💊💉👸🏼
Carrie Fisher – The princess diarist (tredje gången gillt: Fina, fantastiska Carrie läser den här ”typ memoaren”.) ✨
Summa summarum gällande boktipsen: Tre fantastiska självbiografier av tre grymma kvinnor. 

Filmtips:
To the Bone 
med bl a Lily Collins och Keanu Reeves. Finns på Netflix.

Midsommar

Hoppas ni har en mysig midsommarhelg! 

Idag tog jag en kvällspromenad, lyssnade på Cat Marnells självbiografi ”How to murder your life” (TIPS! TIPS!) oooch… tog bilder på blommor.

 JAG VET INTE VAD SOM HÄNDER MED MIG, det är (nästan) lika mycket bilder på prunkande blommor som det är selfies i mitt fotoalbum på telefonen nuförtiden. Borde jag sadla om till botaniker? 🤔 Heter det så? Vad gör en botaniker? Antagligen gör de mer än tar bilder på blommor med sin iPhone. Hm.

Okej, det var alles. Över och ut!


Söndagsfeelz☘️✨

 

girl waking up in front of a big window

neon sign saying
bilder via weheartit

Bok jag lyssnar på för tillfället: ”Quiet – The Power of Introverts in a World That Can’t Stop Talking” av Susan Cain.

Artister vars musik gör mig lycklig: Kyla La Grange och Rebecca & Fiona.

Favoritlåtar för stunden: ”Violet blue” med Kyla, ”Holler” (oldie but goldie) med R&F samt ”Malibu” med Miley Cyrus.

Serie som får mig att känna all the myz feelz:  ”Sherlock” – vi började kolla nu i veckan. Så quirky, smart och underhållande.

Bok som har inspirerat mig den senaste veckan: ”#Girlboss” av Sophia Amoruso, som följd av att jag plöjde Netflix-serien som är baserad på boken förra helgen.

Två citat jag relaterar till:

"I don’t want to be alone. I want to be left alone." - audrey hepburn

Min vecka var inte toppen till att börja med. Bara låg energi överlag. Det har antagligen att göra med att värmen och solen kom och man ”borde” vara som alla andra och vara lycklig och alstra energi då. Då reagerar ju min hjärna med motsatsen, BARA FÖR ATT. Men ju närmare helgen vi kom, desto bättre till mods kände jag mig och helgen har varit superfin.

Nu ska jag dricka te och äta äggmackor innan det är dags för BACHELOR. Veckans tv-höjdpunkt! 🌈🙉😸

Torsdag i solen

1) Idag var det BETYDLIGT mer lockande att ta sig ut och gå. Än igår, alltså. Jag tog mig ut vid femtiden igår, när det slutat snöa och i stort sett blivit blaskig barmark igen. Men idag KASTADE jag mig (… inte – men bildligt talat) ut i solen, med ett par solglasögon i nyllet, lyckligt fånleende som den svennebanan man förvandlas till sådana här dagar när våren har rest sig upp på darrande ben efter smockan vintern gav den när den just verkade ha satt sig bekvämt. Jag gick förbi Delimakarna, plockade upp min latte och pratade lite med mutti innan hon var tvungen att jobba vidare.

2) Har ni SETT en präktigare min? Ja. Jo. Här är jag idag iaf. Heejjj hejjj!

3) Jag lyssnar på Amy Schumer’s bok ”The girl with the lower back tattoo”. Jag signade upp för en gratismånad på BookBeat för ett par veckor sedan och har hittills lyssnat på Therese Lindgrens ”Ibland mår jag inte så bra” (5 stjärnor!) och Hannah & Amandas ”Två systrar”-böcker; ”Försoningen” och ”Flykten” (2 resp 3 stjärnor… eller gav jag båda 3? Nåväl – jag kunde inte komma över att jag tyckte att Moa Gammel, som läser böckerna, lät så… ja, fjantig stundtals. Speciellt när hon läste saker som de manliga karaktärerna sa. Hon lade sig liksom till med en konstig högdragen röst, typ som David Hellenius när han imiterar stekare. Hur ska man kunna ta det på allvar?!) Jag började på Amys bok igår och blir sjukt glad och road av den – hon är underbar.

4) ÄNTLIGEN har jag lyckats lägga vantarna på Marabous nya choklad!!!!!!!! Jag har kollat efter den VARJE GÅNG jag handlat i en månads tid nu. Är dock nästan lite rädd för att smaka på den – när man har såhär höga förväntningar kan man i princip enbart bli besviken.